Två undersökningar av levnadsvillkor och hälsa ligger till grund för avhandlingen. Hälften av samiska skolbarn i åldern 13-18 år och lika stor del av de unga vuxna samerna i åldern 18-28 år hade erfarenhet av dålig behandling på grund av sin samiska härkomst Trots stor erfarenhet av diskriminering och utsatthet rapporterar unga samer som grupp en förhållandevis god hälsa. Jämfört med svenska ungdomar uppger de bättre fysisk hälsa men också mera stress och oro. De samiska skolbarnen däremot har en lägre hälsorelaterad livskvalitet än andra svenska skolbarn. Framför allt när det gäller välbefinnande och fungerande i skolan är skillnaden stor mellan grupperna.
Det finns också tydliga hälsoskillnader inom den samiska gruppen. De som hade erfarenhet av etnisk diskriminering var oftare nedstämda, oroliga, bekymrade, stressade och i den gruppen var självmordsplaner dubbelt så vanliga som bland samer utan sådana erfarenheter. Andelen med självmordsplaner var dubbelt så hög bland kvinnorna och renskötarna samt hos samer i Västerbottens län, Jämtlands län och Västernorrlands län. Självmordsförsök var drygt tre gånger vanligare bland samiska kvinnor och bland renskötare jämfört med samiska män och icke renskötare.
Elektronisk tillgång via Umeå universitet: Ung same i Sverige
Umeå universitet, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri, 2013. ISBN 978-91-7459-548-2. 58 s. + 4 artiklar.
Stikkord: Sverige
-
Lotta Omma: Ung same i Sverige – livsvillkor, självvärdering och hälsa
-
Lappväsendet : tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971 / Patrik Lantto

År 1885 utnämndes den första lappfogden i Sverige. Det var tänkt som en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan bofasta och renskötare, men blev i själva verket det första steget mot bildandet av en ny myndighet, lappväsendet. Den fick ansvar för samefrågor och skulle existera ända fram till 1971. Patrik Lantto skildrar hur tillsättandet av de första lappfogdarna motiverades, liksom skälen till utvidgningen av myndigheten. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, hur renskötseln som näring beskrevs, hur samer som grupp betraktades och vilken roll renskötseln hade i denna föreställningsvärld. Lappväsendets funktion i statens samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen undersöks också.
ISBN 978-91-7459-304-4. Umeå : Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2012. 541 s. 350:- (Kan även köpas från Bokus.com) -
Tomas Cramér, Lilian Ryd: Tusen år i Lappmarken : juridik, skatter, handel och storpolitik

I dagens debatt sägs ofta att samer varit ett folk som aldrig haft papper och dokument på sin rätt. Det är precis tvärt om. I svenska arkiv finns sju sekel av skriftlig dokumentation om samiska rättigheter. Redan på 1300-talet var samerna så viktiga för staten att de beviljades jakträtt på samma nivå som adeln. Detta byggdes på med äganderätt till mark och vatten, låg skatt, skolor och frihet från krigstjänst.
Från 1602 hade samern egna ledamöter i riksdagen. Samerna satt under mer än 300 år som nämndemän i alla Lappmarkerns domstolar. Inget annat urfolk i världen har något liknande.
Med industrialismen på 1800-talet bröts allt detta ned. Rättssamhället upphörde att gälla i Lappmarken. Staten lät lagboken stå oöppnad när skogar, malm och vattenkraft skulle exploateras. I Tusen år i Lappmarken ges för första gången en överblick över hela förloppet genom seklerna fram till idag.ISBN 978-91-86621-30-8. Ord&Visor Förlag, 2012. 234 s. SEK 263:- (Kan kjøpes gjennom Bokus.com, cdon.no (199.-) eller adlibris.com (175.-))
-
Brita Mangi: Hem

Detta är Brita Mangis andra bok. Den första boken «Skogsbarns längtan» kom ut år 2000. Boken «Hem» handlar om hur Brita äntligen kommer hem till samebyn Tuolpukka och hur hon där får vara med om skogsrenskötseln från tiden 1944 och fram till slutet av 70-talet när denna skogssamekultur dog ut. Berättelserna är varvade med dikter skrivna från 60-talet fram till nutid.
ISBN 978-91-85889-40-2. Lumio förlag, 2011. 166 s. Ca SEK 200:-. (kan också köpas från AdLibris eller cdon.no (199 NOK)
-
Brita Mangi: Hem

Detta är Brita Mangis andra bok. Den första boken «Skogsbarns längtan» kom ut år 2000. Boken «Hem» handlar om hur Brita äntligen kommer hem till samebyn Tuolpukka och hur hon där får vara med om skogsrenskötseln från tiden 1944 och fram till slutet av 70-talet när denna skogssamekultur dog ut. Berättelserna är varvade med dikter skrivna från 60-talet fram till nutid.
ISBN 978-91-85889-40-2. Lumio förlag, 2011. 166 s. Ca SEK 200:-. (kan också köpas från AdLibris eller cdon.no (199 NOK)
-
Annica Wennström: Lappskatteland – en familiesaga
Det er 1861 og den unge Njenna lever med sin familie i Åsele lappmark i Sverige hvor de følger sine reinsdyr gjennom årstidene som de har gjort i generasjoner. Men ting holder på å endres. Nybygg dukker opp i det karrige fjelllandskapet og konfliktene med svenskene tetner til. Njenna er forelsket i den vakre, omkringvandrende noaidien Aanta Naahkese som hun har innledet et forhold til. Hun vever et par komagband til han slik at han steg alltid skal føre han tilbake til henne. Livet til Njenna forandres dog for alltid etter at hun blir brutalt voldtatt.Lappskatteland er en slektshistorie og kjærlighetshistorie som spenner fra 1860-årene til vår tid. Den er fylt av sorg og stolthet over et folks historie som nærmest er gått tapt. En ung kvinne finner et par falmede, men vakre komagbånd i en eske på loftet hos moren. Moren har aldri vedkjent seg sin samiske opprinnelse og sier at hun ikke vet hvor skobåndene kommer fra. Men kvinnen føler at de bærer på en historie og begynner å nøste i slektens fortid. Annica Wennström forteller om fire generasjoner kvinner med sterke bånd mellom seg, men også med en historie om fornektelse som gjør det umulig for dem å nå hverandre, og å tilgi.
Norsk oversettelse av Annica Wennströms roman Lappskatteland – en famijesaga som kom ut på svensk i 2007.
ISBN: 9788280873583. Bazar forlag, 2011. 220 s. (kan kjøpes fra bl.a. haugenbok.no)
-
Annica Wennström: Lappskatteland – en familiesaga
Det er 1861 og den unge Njenna lever med sin familie i Åsele lappmark i Sverige hvor de følger sine reinsdyr gjennom årstidene som de har gjort i generasjoner. Men ting holder på å endres. Nybygg dukker opp i det karrige fjelllandskapet og konfliktene med svenskene tetner til. Njenna er forelsket i den vakre, omkringvandrende noaidien Aanta Naahkese som hun har innledet et forhold til. Hun vever et par komagband til han slik at han steg alltid skal føre han tilbake til henne. Livet til Njenna forandres dog for alltid etter at hun blir brutalt voldtatt.Lappskatteland er en slektshistorie og kjærlighetshistorie som spenner fra 1860-årene til vår tid. Den er fylt av sorg og stolthet over et folks historie som nærmest er gått tapt. En ung kvinne finner et par falmede, men vakre komagbånd i en eske på loftet hos moren. Moren har aldri vedkjent seg sin samiske opprinnelse og sier at hun ikke vet hvor skobåndene kommer fra. Men kvinnen føler at de bærer på en historie og begynner å nøste i slektens fortid. Annica Wennström forteller om fire generasjoner kvinner med sterke bånd mellom seg, men også med en historie om fornektelse som gjør det umulig for dem å nå hverandre, og å tilgi.
Norsk oversettelse av Annica Wennströms roman Lappskatteland – en famijesaga som kom ut på svensk i 2007.
ISBN: 9788280873583. Bazar forlag, 2011. 220 s. (kan kjøpes fra bl.a. haugenbok.no)
-
Nina Nordvall Vahlberg: Jođašan/På min väg (CD)
Jođašan/På min väg inneholder musikk som har blitt til under Nina Nordvall Vahlbergs mange år som reisende artist mellom Stockholm, Mexico City, Jokkmokk og Berlin. Nydelige melodier, pulserene rytmer og poetiske tekster med sang, joik og trekkspill i sentrum krydret med afrikanske rytmer. Hennes medmusikere er Anders Peev på tenornøkkelharpe og gitar og Kristina Aspeqvist på slagverk. Gjestemusikere på albumet er: Mousa Elias på oud, Marie Axelsson på fiolin og sang, Ricardo Pozo på charango og Michael Northam med dulcimer.Anmeldelse av Jođašan/På min väg av Lars Lind
RAGCD1008. Ragdoll Production, 2010. 1 CD. 169.- (fra cdon.com)
Anne Pavval berättar om den lilla renskötarpojken Nils Johan och hans två bästa vänner, tamhärken Buolla och hunden Jojo. Handlingen utspelar sig i norra Sverige, där Nils Johan bor med sin familj. Man får följa vännerna under de olika årstiderna och vara med i arbetet med renskötseln. Boken är illustrerad med vackra akvareller av Torbjörn Sandling och Margaretha Dahl Sandling.
Anne Pavval berättar om den lilla renskötarpojken Nils Johan och hans två bästa vänner, tamhärken Buolla och hunden Jojo. Handlingen utspelar sig i norra Sverige, där Nils Johan bor med sin familj. Man får följa vännerna under de olika årstiderna och vara med i arbetet med renskötseln. Boken är illustrerad med vackra akvareller av Torbjörn Sandling och Margaretha Dahl Sandling.