Anne-Grethe Leine Bientie: Skeaŋka – Kristus-muitalus

skreankaBienties Kristus-legende i bildebokform – Vadtese – er oversatt til nordsamisk.
Josef og Maria er på flukt med det lille Jesus-barnet. De er i ørkenen, og det er kaldt. En isende vind blåser gjennom klærne. Hvordan skal det gå med barnet? Marias bønn om hjelp blir hørt, for Gud sender en engel til samene i nord. For samene vet hvordan man skal berge barn gjennom kalde vinternetter …
Ellen Sara Leine Bientie har illustrert boka. Oversatt til nordsamisk av Siri Broch Johansen.
Bildeboka ble gitt ut i 2008 på sørsamisk.
ISBN 978-82-7601-240-8. Iđut, 2016. 40 s.Innb. 180.- (kan kjøpes gjennom Biblioteksentralen og haugenbok)

Aage Solbakk: Hva tror vi på – noaidevuohta – en innføring i nordsamenes religion

hva_vi_tror_1En ny utvidet utgave av Hva vi tror på (2008). De nye kapitlene tar opp temaene frierferd og bryllupsskikker og gammel gravskikk. Boken gir en innføring i nord-samenes gamle religion. Den ser nærmere på hva noaidier, sjamaner, stod for før kristendommen gjorde sitt inntog i Sápmi. Norsk tekst.
Forlaget skriver:
Tittelen på boka mener vi passer bra. Den kunne kanskje vært Hva vi trodde på, og slik konstatere at vår før-kristne religion er borte. Det ville ikke være riktig. Fortsatt hører og leser vi om samiske noaidier, sjamaner. Noen har til og med valgt å stå fram og fortelle om sine spesielle evner. Det er ikke blitt mindre av dette etter at boken først kom ut i 2008. I denne boka møter vi ikke dagens noaidier, men lærer om hva de sto for før kristendommen gjorde sitt
inntog i Sápmi.
ISBN: 978-82-8263-208-9. ČálliidLágádus, 2016. 71 s. Heftet. 175.- (kan kjøpes gjennom haugenbok.no, adlibris.com og Biblioteksentralen)

Daniel Lindmark, Olle Sundström (red.): De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna

Sedan tidigt 1990-tal har Svenska kyrkan varit engagerad i arbete för att skapa större utrymme för samers kultur och erfarenheter i gudstjänster och övrigt församlingsliv. Vid konferensen Ságastallamat hösten 2011 framförde samiska representanter krav på att Svenska kyrkan skulle klarlägga och erkänna de oförrätter som kyrkan utsatt samerna för genom historien. Fördjupad kunskap om de övergrepp som förekommit från kyrkans sida ansågs vara en förutsättning för en fortsatt försoningsprocess. Svenska kyrkans teologiska kommitté initierade därför ett vetenskapligt dokumentationsprojekt som inleddes senhösten 2012. Syftet med projektet var att ge en allsidig belysning av hur samerna och deras kultur påverkats av kyrkans verksamhet, men fokus skulle ligga på det som varit problematiskt.
Antologin De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna redovisar resultat från ”Svenska kyrkan och samerna – ett vitboksprojekt”. I boken medverkar drygt trettio forskare med artiklar inom sina specialområden. Boken belyser kyrkans mission och undervisning bland samerna från medeltiden till 1900-talet. I särskilda artiklar specialstuderas hur kyrkan förhållit sig till samernas olika kulturella uttryck som jojken, trumman, nåjden, de heliga platserna, språket och namnskicket. I en sektion om kyrkan som myndighet behandlas hur kyrkan har avgränsat samerna som grupp i förhållande till näringsfång, ras och etnicitet samt hur kyrkan har hanterat frågor som samers fattigvård och samiska mänskliga kvarlevor. Inledningsvis redogörs för Svenska kyrkans förso- ningsarbete, som också placeras in i ett vidare sammanhang av nationella och internationella försoningsaktiviteter. Avslutningsvis presenteras hur relationerna mellan kyrkan och samerna har utformats i Norge och Finland samt inom de svenska frikyrkorna.
Med sina 35 texter utgör denna antologi en unik källa till kunskap om de historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna. Boken avser bilda underlag för en fortsatt försoningsprocess, men den kan även med fördel användas i akademisk undervisning och forskning.
Antologin har redigerats av Daniel Lindmark och Olle Sundström vid Umeå universitet. Lindmark är professor i kyrkohistoria och Sundström är docent i religionshistoria
Förlag: Artos & Norma Bokförlag
Antal sidor: 1138
Bandtyp: Inbunden
ISBN: 978 91 7580 795-9
Övrig information: Boken är i två band.
Boken kan beställas: Artos & Norma , Adlibris , Bokus
 

Jupmelen rijhke lea gietskesne – Maarhkosen vaentjele (lydbok CD)

jupmelen rijhke lea gietskesneMaarhkosen vaentjele – Markusevangeliet var den første bibeldelen som ble utgitt på sørsamisk, i 1993. Den ble gitt ut som Jupmelen rijhke lea gietskesne. En kassettinnlesning som ble gjort samtidig blir nå relansert på CD. Det var den kjente språkforkjemperen Anna Jacobsen (1924-2004) som leste inn, og mange vil glede seg over gjenhøret med hennes stemme.
Markusevangeliet på sørsamisk har fått tittelen «Jupmelen rijhke lea gietskesne» – «Guds rike er kommet nær».
Utgivelsen gis ut av Bibelselskapet i samarbeid med det sørsamiske språksenteret Gïeleaernie. Nord-Trønderlag fylkesbibliotek, Sametinget og Nord-Trønderlag fylkeskommune har gitt støtte til utgivelsen.
ISBN: 978-82-998227-7-0. Bibelselskapet, 2016. 2 CD. 100.- (kan kjøpes gjennom Gïeleaernie og Saemien Sijte)

What we believe in – Sámi Religious Experience and Beliefs from 1593 to the Present

what_e_believe_in
En samling av oppdaterte tekster om samisk religion, helbredelspraksis og tro redigert av Ellen Marie Jensen. Boken begynner med et kapittel om den førkristne noaidevuohta («sjamanisme»), etterfulgt av en redegjørelse for voldelig forfølgelse av den samiske førkristne livsform på 1600-tallet og 1700-tallet. Deretter blir vi introdusert til læstadianismen, den pietistiske, lutherske bevegelse grunnlagt av Lars Levi Læstadius som fikk fotfeste nord- og lulesamiske områder fra midten av 1850-tallet. Til slutt er den samiske folkemedisintradisjonen tema. Den fortsatte å  eksistere sammen med moderne former for medisin, og representerer dermed en kulturell kontinuitet og tro på tradisjonelle verdier fra noaidens tid. Engelsk tekst.
With a collection of updated texts on religion, healing practices, and beliefs, this book takes us from the time of the Sámi noaidi («shaman”) up to the present day. The book begins with a chapter on the pre-Christian noaidevuohta («shamanism”), followed by an account of the violent persecution of the Sámi pre-Christian way of life in the 1600s and 1700s. Then we are introduced to Laestadianism, the pietistic, Lutheran movement founded by Lars Levi Laestadius that took hold in the North and Lule Sámi areas in the middle of the 1850s. Finally, we learn about Sámi folk medicine traditions, which continue to exist alongside modern forms of medicine, thus representing cultural continuity and belief in traditional values from the time of the noaidi.Edited by Ellen Marie Jensen.
What we believe in a book talk and signing with Ellen Marie Jensen (17.07.2015)
ISBN: 978-82-8263-177-8. CálliidLágádus, 2015. 170 s. Heftet. 250.-

Catarina Lundström: Den goda viljan : kvinnliga missionärer och koloniala möten i Tunisien och västra Jämtland

Den goda viljan
Missionverksamhet innebär i bästa fall att människor möts och nya världar öppnas. I Den goda viljan står möten mellan religioner och kulturer i fokus – mellan kristna och muslimer, samer och svenskar och kvinnor med olika bakgrund. Men hur jämlika var dessa möten? Kom 1900-talets koloniala tänkande att prägla den kristna missionens verksamhet? Solidaritet och kontroll gick ofta hand i hand och kanske skedde samvaron mer på den enes villkor?
Historikern Catarina Lundström utgår från organisationen Kvinnliga Missions Arbetare i sin studie av mötet mellan ”vi” och ”dom”. Från 1894 till 2004 ägnade sig KMA åt socialt arbete över hela världen, bland annat i Tunisien och den jämtländska fjällvärlden. Genom att belysa aktiviteterna vid ett ålderdomshem för samer i västra Jämtland och en verksamhet med kvinnor och barn i tunisiska Bizerte låter författaren oss följa missionärernas arbete.
Skillnaderna och olikheterna lockade och inspirerade missionens kvinnor, uppdelningen i ”vi” och ”dom” rubbades ibland och vänskapsband knöts för livet. Men motsättningar och intressekonflikter fanns också. Hade det betydelse att missionärerna var kvinnor? Gjorde deras arbete någon skillnad och vad kan vi lära oss av dessa möten idag?
Les utdrag: https://books.google.no/books?id=UsO8BwAAQBAJ&source=gbs_ViewAPI&printsec=frontcover&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
#samibib
ISBN: 978-91-87675-59-1.Nordic Academic Press, 2015, 261 s.(Inbunden) adlibris, bokus

Sámi Stories – Art and Identity of an Arctic People

Sami stories 2Denne sommeren vises utstillingen Sámi Stories: Art and Identity of an Arctic People  i New York. Den formidler samisk historie, samfunn og kunst, og er produsert i forbindelse med den norske Grunnlovens 200-års jubileum.

I den anledning har Orkana akademisk har gitt ut to bind i samarbeid med Nordnorsk Kunstmuseum og Tromsø Museum som har laget utstillingen. Dette bindet er laget i samarbeid med Nordnorsk kunstmuseum og Charis Gullickson og Sandra Lorentzen er redaktører. Forord av Nordnorsk kunstmuseums direktør Knut Ljøgodt. Engelsk tekst.

Nordnorsk Kunstmuseums del av utstillingen presenterer samisk historie og samfunn gjennom et utvalg arbeider fordelt på tre hovedtemaer: historie, myte og religion og identitetslandskap. Temaene utdypes i boka fra forskjellige perspektiver gjennom fire artikler: filosofi, kunsthistorie, politikk og kunstnere som historiefortellere.
Boka inneholder følgende artikler:
Charis Gullickson: The artist as noaidi
Sandra Lorsentzen: Catalogue and artist biographies
Monica Grini: Historical reflections on Sámi art and the paradigm of the national in Norwegian art history
Anniken Greve: Reopening our original openness – reflections on landscape, perception and art
Hanna Horsberg Hansen: Sámi artist group 1978-1983 – a story about Sámi traditions in transition.
ISBN: 978-82-8104-238-4. Orkana akademisk, 2014. 109 s. Innb. 325.- (kan bl.a kjøpes gjennom haugenbok.no)

Johan Turi: Samene og noaidikunsten- den første samiske boken om den åndelige arven/Sámit ja noaidevuohta – vuosttaš sámi girji vuoiŋŋalaš árbbis

samene og noaidekunstenNyutgivelse av Johan Turis bok fra 1920 om samene og noaidikunsten i norsk og nordsamisk versjon og er den første boka skrevet av en same om den gamle åndelige arven. Den kom ut i København i 1920 (Lappish texts) på samisk og engelsk og har ikke tidligere blitt gitt ut her i landet.
Alene må man gjøre det om man ønsker å bli noaidi, skriver Johan Turi her. Noaidi er det samiske ordet for sjaman. Johan Turi er kjent som grunnleggeren av den moderne samiske litteraturen, men var også billedkunstner, kunsthåndverker og helbreder. Boka inneholder Turis egne illustrasjoner. Ailo Gaup har skrevet forord til boka.
Sámit ja noaidevuohta lea vuosttas girji, man sápmelas lea cállán dolos vuoinnalas árbevierustis. Dat almmustuvai Københámmanis 1920s, sámegillii ja engelasgillii, iige leat almmuhuvvon Norggas ovdal. Okto galgá dahkat, guhte háliida noaidin, cállá Johan Turi girjjis. Johan Turi lea dovddus oddaáiggi sámi girjjálasvuoda vuoddudeaddjin, muhto leai maiddái govvadáiddár, duojár ja guvhllár.
ISBN: 978-82-996968-6-9. Tre bjørner, 2014. 241 s. Heftet. 310.- (kan kjøpes bl.a. gjennom haugenbok.noadlibris.com og bokkilden.no)

Rolf Inge Larsen: Religion og fiendebilder – læstadianismen, statskirken og kvenene 1870-1940

Rolf Inge Karlsen har skrevet en doktoravhandling om forholdet mellom læstadianismen og statskirken i Norge sett i lys av norske myndigheters fiendebilde av kvenene og læstadianismen. Undersøkelsen er avgrenset til tidsrommet 1870–1940 og geografisk til prestegjeldene Lyngen og Vadsø som lå i sikkerhetspolitiske pressområder, og som hadde betydelig kvensk bosetting samtidig som læstadianismen stod sterkt begge steder.
Avhandlingen viser at norske myndigheters fiendebilde av kvener og læstadianere gjennom undersøkelsesperioden var tredelt. Først og fremst ble fiendebildet knyttet til den sikkerhetspolitiske trussel omtalt som “den finske fare”, videre til en religiøs trussel av annerledes troende og til sist til en etnisk trussel mot den kulturnasjonen myndighetene ville bygge. I avhandlingen er det særlig den religiøse dimensjonen som er drøftet.
Elektronisk tilgang via Munin: Religion og fiendebilder: læstadianismen, statskirken og kvenene 1870-1940
Universitetet i Tromsø, Fakultet for humaniora, samfunnsvitenskap og lærerutdanning, Institutt for historie og religionsvitenskap, 2013. 356 s.

Rune Blix Hagen: The Sami – Sorcerers in Norwegian History – Sorcery Persecutions of the Sami

sami-sorcerersI 1692 ble noaidien og reindriftssamen Anders Poulsen fra Utsjok dømt til døden i Vadsø. Saken mot Poulsen er den siste alvorlige trolldomsprosessen blant de mange noaidi-sakene mot samer i Finnmark på 1600-tallet. Hagen setter lys på dette mørke mørke kapitlet i norsk historie.

Hagen er historiker og har skrevet en rekke artikler og kronikker om hekseforfølgelsene i Norge og Europa.

Heftet er engelsk oversettelse av Samer er trollmenn i norsk historie – trolldomsforfølgelsene av samer (2005).

At the court session in Vadsø in February 1692, the noaidi and reindeer-herding Sami Anders Poulsen – Poala-Ánde – from Utsjok-Varanger was sentenced to death and to be «burned alive at the stake» for having «practiced the wicked and ungodly art of sorcery». The trial of Poulsen is the last serious legal proceeding for witchcraft among the many noaidi cases of Sami in Finnmark in the 1600s. This is the dark chapter in Norwegian and Sami history examined by Rune Blix Hagen in this account.

ISBN: 978-82-8263-114-3. CálliidLágádus, 2012. 140.-