Veli-Pekka Lehtola: Saamelaiskiista – sortaako Suomi alkuperäiskansaansa?

saamelaiskiistaOm samekonflikten i Finland. Undertrykker Finland sitt urfolk? Det spør Veli-Pekka Lehtola, professor i samisk kultur. Finland har ikke ratifisert FNs ILO konvensjon om urfolks rettigheter (1989). Norge ratifiserte den så tidlig som på 1990-tallet, med stort hell. Hvorfor ikke i Finland hvor saken har vært diskutert i 25 år?
Utgjør samene en trussel for Finland om de skulle få mulighet å bestemme over egne saker? Hvorfor ønsker nå så mange i Lappland å få status som samer? Hvorfor vekker samene så sterke reaksjoner? Finsk tekst.
Suomi ei ole ratifioinut YK:n alaisen työjärjestö ILO:n sopimusta alkuperäiskansojen suojelemiseksi. Norja ratifioi sen jo 1990 luvulla, mutta Suomessa asiasta on väitelty jo 25 vuotta. Mistä saamelaiskiistassa on kysymys? Miksi ILO-sopimuksen ratifiointi on kerta toisensa jälkeen lykkääntynyt, viimeksi eduskunnassa maaliskuun alussa 2015? Mitkä ovat ne perustelut, joiden takia Suomen kansainvälinen maine alkuperäiskansoja koskevan lainsäädännön kehittäjänä rapautuu?Professori Veli-Pekka Lehtolan kirja Saamelaisuuden puolustus on ensimmäinen kokonaisesitys kiistasta, joka on pohjoisessa tulehduttanut ihmisten välejä jo vuosikymmeniä, mutta josta ei Etelä-Suomessa tiedetä juuri mitään.
Saamelaisten metsät halki, poikki ja pinoon (Radio Helsikni, 19.10.15)
Veli-Pekka Lehtolan «Saamelaiskiista» ehdolla vuoden suomalaiseksi tietokirjaksi (Yle uutiset, 22.10.15)
ISBN: 978-952-264-458-9. Into-Kustannus, 2015. 307 s. Heftet. 197.- (adlibris.com)

Christina Allard: Renskötselrätt i nordisk belysning

 
renslötselrättDen samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländernas förståelse och reglering av renskötseln långt ifrån lika. Det finns en djupare förklaring till skillnaderna som går bortom olikheter i lagstiftning. Historiska förhållanden och traditioner, ofta relaterade till en väst- och en östnordisk rättstradition, förklarar olikheterna, särskilt med hänsyn till fastighetsrätten och den konstitutionella rätten. Vissa spårbundenheter inom dessa centrala rättsområden påverkar renskötselrättens uttryck inom rättsystemet. Dessa skillnader mellan länderna visar sig särskilt då tvister inför domstol uppstår om renskötselrättens existens på vissa marker eller vid naturresursexploateringar, såsom gruvdrift, då renskötande samer åberopar skydd för sin rättighet. Under senare år har uppmärksamheten ökat vad gäller samiska rättigheter. Bakgrunden är såväl ett internationellt fokus på grundläggande mänskliga rättigheter som ett antal nationella rättsfall om rätten till renbete där motparten ofta varit privata markägare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar för att de allmänna linjerna i norsk fastighetsrätt har medverkat till att ge renskötselrätten ett starkare uttryck i Norge än vad som är fallet i både Sverige och Finland. «Renskötselrätt i nordisk belysning» är den första framställningen som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna vuxit fram. Boken riktar sig primärt till forskarsamhället även om den med fördel också kan användas i högre undervisning, främst rörande samiska studier, komparativ rätt och bredare kurser i rättsteori. Den kan även vara till vägledning för domstolar vid tvister om renskötselrätt, liksom vid en översyn av nuvarande renskötsellagstiftning. Christina Allard är jur.dr, lektor vid Luleå tekniska universitet och førsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under många år forskat och skrivit om samiska rättigheter liksom om andra urfolks rättigheter komparativt. Hon är ofta anlitad som föreläsare och expert inom och utanför akademin. Allard driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin «Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law» på Ashgate under 2015
 
ISBN10: 9170611866 ISBN13: 9789170611865 Språk: Svenska Utgiven: 20151026 Antal sidor: 365 Förlag: Makadam förlag
Kan beställas genom: Adlibris , Bokus

Indigenous Rights in Scandinavia

Edited by Christina Allard, Luleå University of Technology, Sweden and UiT The Arctic University of Norway and Susann Funderud Skogvang, UiT The Arctic University of Norway
This book contributes to the international debate on Indigenous Peoples Law, containing both in-depth research of Scandinavian historical and legal contexts with respect to the Sami and demonstrating current stances in
Sami Law research. In addition to chapters by well-known Scandinavian experts, the collection also comments on the legal situation in Norway, Sweden and Finland in relation to other jurisdictions and indigenous peoples, in particular with experiences and developments in Canada and New Zealand.
The book displays the current research frontier among the Scandinavian countries, what the present-day issues are and how the nation states have responded so far to claims of Sami rights. The study sheds light on the contrasts between the three countries on the one hand, and between Scandinavia, Canada and New Zealand on the other, showing that although there are obvious differences, for instance related to colonisation and present legal solutions, there are also shared experiences among the indigenous peoples and the States.
Filling a gap in an under-researched area of Sami rights, this book will be a valuable resource for academics, researchers and policy-makers with an interest in Indigenous Peoples Law and comparative research.
ISBN: 978-1-4724-2541-6 Published: December 2015 Extent: 250 pages
Kan beställas: Adlibris  eller Ashgate.

Kajsa Andersson: Sápmi i ord och bild 1

 
Sápmi i ord och bild 1 har nyligen kommit ut på On Line Förlag AB.
Boken består av en samling studier skrivna av forskare, författare och andra initierade, varav flera med samiska rötter. Sedan urminnes tider har samer levt i ett område som sträcker sig över fyra länder: Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och norra Sveriges inland. Antologin innehåller rikt illustrerade artiklar som behandlar bland annat historia och politik, resenärer, fotografer, konst, språk och traditioner. Texterna, som tilldrar sig i hela Sápmi, dryftar allvarliga och aktuella frågor som rör ett folks rättigheter.
Sápmi i ord och bild 1 (förord, innledning og innholdsoversikt)
BTJ recension av Magnus Öhrn: Sapmi i ord och bild
Hårdbunden, 592 sidor.
Pris 360 kr inkl. moms, + frakt
Beställ Sápmi i ord och bild
info@onlineforlag.se

Bodil Vidnes-Kopperud: Sjaavnjoe-nïejte

sjaavnjoeniejte-654x1024Bodil Vidnes-Kopperuds debutbok Ønskejenta fra 2007 i sørsamisk utgave. For barn i alderen 6-9 år.
Det beste Nora vet, er å høre historien om hvordan mamma fant henne og de to ble en familie. Noras adoptivmor forteller om da hun hentet henne i Kina. Nora kjenner historien godt, og fyller ut morens beretning. En vakker fortelling om lengsel og om båndet mellom mor og datter.
Boka er oversatt til sørsamisk av Ellen Bull Jonassen og gitt ut av det sørsamiske språksenteret Gïelem nastedh i samarbeid med Nord-Trøndelag fylkesbibliotek
ISBN: 978-82-93402-03-9. Gïelem nastedh, 2015.  44 s. Heftet. 100.- (kan kjøpes gjennom Saemien sijte)

Maren Uthaug: Lei oktii muhtin sápmelaš – measta áibbas duohta muitalus sámiid historjjás

lei-oktii-muhtin-sapmelasMaren Uthaug er nå klar med sin fjerde satirebok om samene. Denne gang er det Samelands og samenes historie som er tema. Boka gir en fargerik og satirisk oppsummering av samenes historie, med fokus på noen viktige begivenheter i denne. Nordsamisk tekst. Boka er også utgitt i norsk utgave: Det var en gang en same.
Maren Uthaug, med røtter i Sápmi, ga i 2010 ut sin første satirebok om samene Ságer somá leat sápmelažžan.  Siden kom oppfølgerne Ságeris ságat (2011) og Dan botta go vuordit beaivváža (2012). I Danmark er hun i dag en etablert forfatter, illustratør og satiriker.
Sámi ja sámiid hirstorjá lea oalle girjái. Ovdalis áiggiid leat vierrásat čállán sápmelaččaid birra. Dál leat sápmelaččat ieža čálligoahtán Sámi ja sámiid historjjá. Dát girji lea ovdamearkan dasa.
Lei okti muhtin sámenieida… (ČálliidLágádus 09.12.15)
ISBN:978-82-8263-188-4. ČálliidLágádus, 2015. 140 s. Heftet. 170.- (kan også kjøpes fra adlibris.com)

Maren Uthaug: Det var en gang en same – en nesten sann fortelling om samenes historie

det-var-en-gang-en-sameMaren Uthaug er nå klar med sin fjerde satirebok om samene. Denne gang er det Samelands og samenes historie som er tema. Boka gir en fargerik og satirisk oppsummering av samenes historie, med fokus på noen viktige begivenheter i denne. Boka er også utgitt i nordsamisk utgave: Lei oktii muhtin sápmelaš.
Maren Uthaug, med røtter i Sápmi, ga i 2010 ut sin første satirebok om samene Det er gøy å være same.  Siden kom oppfølgerne Same shit (2011) og Mens vi venter på solen (2012). I Danmark er hun i dag en etablert forfatter, illustratør og satiriker.
Det var en gang en samejente… (ČálliidLágádus 09.12.15)
ISBN:978-82-8263-189-1. ČálliidLágádus, 2015. 140 s. Heftet. 170.- (kan også kjøpes fra Biblioteksentralenhaugenbok.no og adlibris.com)

Kárášjoga jahkegirji/Karasjok årbok 2015

karasjok årbok 2015Den syvende utgaven av Kárášjoga jahkegirji/Karasjok årbok har andre verdenskrig, evakueringa og tida etter med forsynings- og gjenreisningshjelp som hovedtema. Det fortelles om ulike fluktløsninger, hvordan de livberget seg og om reinraider som brakte nødvendige forsyninger til folket som hadde overvintret i gammer.
Øvrig innhold i årboka er bl.a. fra tidlig 1900-tallet: Lokale foreningers virke, imponerende hager og helbredelsesformer. Dessuten om lokale smedhåndverkere og en gullgraver, og fra nyere tid om en modig kvinne som tar rattet i egen hånd. Årboka byr også på andre fortellinger, ulvehistorier og dikt.

Leat jearahan nisson- ja almmáiolbmuid nuppi máilmmesoađis, eváhkos ja váráiduhttin- ja ođđasis huksenveahki áiggis. Muitaluvvo báhtaremiin meahcái, birgenlágiin ja heargeráidduin mat bukte heahtedárbašiid álbmogii geat dálvvi badjel ledje orrun gođiin.

Jahkegirjji sisdoallun muđui lea ee. árrat 1900-logu áiggi servviid doaibmamis, hirpmahuhtti gilvvagárddiin ja dálkunvugiid birra Kárášjogas. Dasa lassin báikkálaš rávdeduojáriin ja golleroggis, ja ođđasat áiggis oavánis nissonolbmos guhte stivrrana váldá iežas háldui. Jahkegirji fállá maiddái eará muitalusaid, gumpeságaid ja divttaid.
ISSN 0803-785X. Davvi girji, 2015. 60 s. 150.-