Julia Nordblad: Den enspråkliga demokratin – minoriteterna, skolen och imperiet, Sverige och Frankrike, 1880-1925

Omslag
Kring sekelskiftet 1900 lanserades i Sverige och Frankrike en ny pedagogisk metod för att lära ut nationalspråket på platser där andra språk dominerade. Från den allra första skoldagen skulle undervisningen uteslutande ske på svenska respektive franska. På ett slående sätt blev metoden obligatorisk i skolundervisningen av vissa grupper medan den ansågs direkt olämplig för andra. Detta är en undersökning av diskussionerna om metoden på fyra platser: i Bretagne, Tunisien, Tornedalen och Lappmarken. Frågan om vilket språk läraren skulle prata i klassrummet visar sig vara tätt sammanflätad med tidens stora frågor om allmän rösträtt, vilka som ska ingå i den demokratiska gemenskapen och hur lika de jämlika egentligen måste vara.
Julia Nordblad är forskare verksam vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. ”Den enspråkiga demokratin” bygger på hennes doktorsavhandling från Göteborgs universitet 2013. Avhandlingen har belönats med Cliopriset, Per Nyströms vetenskapspris och Stiftelsen Övralids pris till Kate Bangs minne.
Mjukband, 373 sidor
ISBN: 9789187483110 Symposion  kan beställas från Symposion , Adlibris, CDON.COM, PLUSbok.se
#samibibl #samernasbibliotek #ajttebiblioteket

Trond Are Anti:  Buođđu – Árbevirolaš sámi luossabivdovuohki

Boka handler om en tradisjonell samisk metode for laksefiske – stengselsfiske og spesielle ord som tilhører denne metoden for fiske. Stengselsfisket i Tanavassdraget er spesiell i Sápmi og har vært en veldig viktig næring for innbyggerne i dette området. Fortsatt i dag er den viktig for noen. Laksefisket er også en viktig del av den samiske kulturen og spesielt for folk langs Tanavassdraget. Nordsamisk tekst.
Deanučázádaga buođđibivdu lea viehka erenoamaš Sámis, ja dat lea bohciidahttán áiggiid čađa viehka rikkis buođđubivdosániid. Dát bivdu lea leamaš dehálaš ealáhus Deanuleagi ássiide ja lea ain odne dehálaš muhtimiidda. Luossabivdu lea maid dehálaš sámi kultuvrras ja erenoamážit Deanuleagi ássiid kulturvrras.
ISBN: 978-82-8263-174-7. CálliidLágádus , 2015. 140 s. Heftet. 179.- kan kjøpes bl.a. gjennom Haugenbok.no

Aage Solbakk: Báikenamat Sámis 2/Stedsnavn i Sápmi 2

 Stedsnavn i Sápmi er et større prosjekt om registrering og publisering av samiske stedsnavn. I første omgang i kommunene Tana og Karasjok. Del 2 er gjennomført og publiseres her. Inneholder Stedsnavn i Vestertana området, stedsnavn i Horpmá – Hedeguohpi området og stedsnavn i Geavgŋoaivvi – Sirpmá – Bievrrá området.
Boka har tekst på nordsamisk og norsk.
ISBN: 978-82-8263-135-8. ,CálliidLágádus 2015. 202 s. Innb. 250.-

Det samiska kulturlandskapet : Program för att bevara, bruka och utveckla samiska kulturlandskap 2015–2020

Riksantiksamiska kulturvarieämbetets särskilda satsning under åren 1998–2001 för att bevara det samiska kulturarvet fick stor betydelse för att lyfta fram de samiska kulturmiljöerna. För denna satsning utarbetades ett program för stöd. Satsningen fick ett stort gensvar bland den samiska befolkningen och det var tydligt att det fanns ett uppdämt behov. Det program som nu föreligger är det fjärde i ordningen. Vi kan idag se att många betydelsefulla insatser gjorts under åren sedan det första programmet kom till. Samtidigt kan vi konstatera att det fortfarande finns mycket att göra i det samiska kulturlandskapet. Jämfört med andra delar av landet är stora delar av fjällområdet fortfarande helt oinventerat. Delar av fjällen har fornminnesinventerats men aktuella byggnadsinventeringar saknas nästan helt både i fjällen och skogslandet. Mycket återstår att göra när det gäller de biologiska och immateriella kulturarven. I skogslandet skadas fornlämningar fortfarande i alltför stor omfattning av skogsbruket. Målen för kulturvärden inom miljökvalitetsmålen Storslagen fjällmiljö och Levande skogar ser inte ut att kunna nås till målåret 2020. Kort sagt finns det stora behov av fortsatta insatser om de mål som Riksdagen beslutat om ska kunna nås. FN:s urfolksdeklaration är en viktig utgångspunkt för detta program. Andra dokument av betydelse är Konventionen om det biologiska kulturarvet, Konventionen om det immateriella kulturarvet och den Europeiska landskapskonventionen. Precis som andra folk har det samiska folket också rätt till sina kulturarv. Föreliggande program har varit ute på en ”remissrunda” till alla organisationer som på ett eller annat sätt arbetar med samiska kulturarv. Det innefattar alltifrån statliga myndigheter till samiska organisationer. Vi vill tacka för alla värdefulla kompletteringar och synpunkter som kommit och det stora engagemanget kring detta programarbete. Det är vår förhoppning att detta program ska bli en inspiration för fortsatta insatser
ISBN: 978-91-87636-77-6
Ladda boken som PDF här
#samibibl #samiskbibliotekstjenste #samernasbibliotek #samiskkulturlandskap #kulturlandskap #samisk

Heidi Guttorm Einarsen: Alene mellom krigsmaktene – Finnmark under andre verdenskrig

 Hvorfor ble det krig? Hvorfor kom det så mange tyske soldater til Finnmark? Hva var evakuering? Disse og mange andre spørsmål får du svar på i denne ungdomsdokumentaren om Finnmark før og under andre verdenskrig.
Mange av de som er veldig gamle i dag var barn da det var krig i Finnmark. De har opplevd flukt, bomber, sult, angst og mye annet. Boka skildrer opplevelsene til flere av dem.
Boka er spekket med fotografier og forteller på en enkel måte hvordan livet var i Finnmark på denne tiden.
ISBN: 978-828263-175-4. CálliidLágádus, 2015. 152 s. Innb. 250.-
Kan kjøpes gjennom bl.a Haugenbok.no

Jovnna-Ánde Vest: Astrid ja Anton

 Jovnna-Ánde Vest har gitt ut ny roman på nordsamisk. Astrid ja Anton er første bok i en romanserie med to bøker -Astrida gilvvagárdi (Astrids hage).  Leseren blir kjent med familien Soldahl. Hovedpersonen Astrid identifiserer seg fullstendig med familien Soldahl og ønsker å holde sin egen slekt hemmelig. Romanen tematiserer samisk fornorskningshistorie i Nordland.
Livet til Astrid og Anders endres når deres yngste barnebarn, Anton, blir født. Han ligner ikke på søstrene sine. Dette sjokkerer familien, spesielt Astrid. Hun blir innesluttet, trekker seg mer og mer tilbake og blir til slutt dement.
Det utvikler seg et spesielt forhold mellom Anders og Anton. Slik blir også Astrid kjent med barnebarnet. Hun oppmuntres til å fortelle Anton om barndommen sin. Hun gjentar og gjentar fortellingen om hesteturene til faren og henne.
Lohkki oahpásmuvvá Soldahl-bearrašii. Váldopersovdna Astrid lea identifiseren iežas ollásit Soldahl-bearrašii ja háliida iežas soga bissut čiegus áššiin.Sudno isidiin eallin rievdagoahtá go nuoramus mánáidmánná Anton riegáda. Son lea áibbas earálágan go su oappát. Dát suorggaha bearraša ja erenoamážit Astrida. Son jaskkoda ja geassáda Astrid eanet ahte eanet olbmuin. Loahpas son muittohuvvá.
Ádjás ja Antonis šaddá hirbmat buorre oktavuohta. Nie oahpásmuvvá Astrid maid Antoniin. Son movttiida Antonii muitalit iežas mánnávuođas. Son geardduha ja geardduha muitalusa sudno áhčiin heastamátkkiid
Romána lea vuosttas girji Astrida gilvvagárdi guovtti románaráiddus.
ISBN: 978-82-7374-995-6. Davvi girji, 2015. 180 s. Heftet. 280.-

Cristina och Tore Öberg: Landsfiskalen : Erland Ström i Jokkmokk

Samlarvurmen höll på att göra mig olycklig. Det var Erland Ströms (1892-1971) ord angående den stora samling av samiska bruksföremål, hantverk och konst han köpt till sig under alla sina år i Jokkmokk.

Han flyttade 1921 från Övertorneå för att tillträda som ortens landsfiskal, det vill säga vara den lokale åklagaren, polischef och utmätningsman. Under de 32 yrkesverksamma åren var han under 31 år också ordförande i Jokkmokks sparbank, och samtidigt under 20 års tid också ordförande i Handelsbanken! Inte för att bankuppdragen och konstsamlingen hade något att göra med varandra. Det var familjen som fick lida ekonomiskt när Erland Ström förköpte sig för att utöka sin samling.
Cristina och Tore Öberg har öst ur ett digert källmaterial när det gäller Erland Ströms gärning som myndighets- och privatperson. Det var inte enkelt, vilket framgår redan i förordet. Att vara landsfiskal och en del av överheten som ska följa lagar och regler ställdes tidvis emot levnadsförhållandena och försörjningsmöjligheterna i den ort han verkade vid.
Att skildra den tidens attityder och språkbruk gör att klarlägganden och förklaringar behövs. Författarna är noga med att påpeka att i den löpande texten används alltid ordet same eller samer när det handlar om ursprungsbefolkningen. Men i de citat som förekommer i boken från den tiden har man behållit det som man skrev då, det vill säga lapp eller lappar.
Vi delges ett händelserikt liv. Inte minst tjänstgöringen under andra världskrigets år 1939-45. Från 1940 då Norge invaderas av Tyskland kom en kontinuerlig flyktingström därifrån och måste tas hand om eller till och med begravas på plats ifall de inte överlevde strapatserna. Omslagsbilden är just från en sådan begravning. Två ryska krigsfångar som flytt från ett tyskt fångläger i Norge och svultit ihjäl i en nedrasad renvaktarkåta på fjället i Sverige. Den som förrättar begravningen på bilden är naturligtvis Erland Ström.
Många dramatiska människoöden och händelser återberättas på förtjänstfullt sätt med ett rikt bildmaterial av Cristina och Tore Öberg. Och vill man se vad Erland Ström köpte till sig, eller lyckades beställa av olika konstnärer, så finns föremål samlade av honom utställda på det Svenska fjäll- och samemuséet Ájtte i Jokkmokk.
ISBN:9789163374609 Förlag: Förlag: Cristina och Tore Öberg i samarbete med Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum
#samibibl #samiskbibliotekstjenste #ajttebiblioteket #samernasbibliotek #jokkmokk

Christer Westerdahl: Den enögde vargjägaren i Vilhelminafjällen

VargjägarenFör att leva som Enocksson gjorde måste han ha stått ut med ensamhet, kanske ha haft ett drag av eremit. Men han var inte osocial, utan uppskattade i stort sett alla former av umgänge. Han avstod tills mot äldre dagar från «fast» kvinnligt sällskap. Han var minst sagt noggrann, oerhört envis, lyssnade sällan på andras goda råd, men var allmänt sett en skrupulöst tillförlitlig person av den gamla skolan, «en rejäl karl.»
Att han hade litterära intressen är omvittnat. Han var en god berättare och har även publicerat goda texter själv. Synd att det inte blev mera en kortare artiklar i jakttidsskrifter. På sitt område, jaktens, var han kunnig, utomordentligt skicklig och ibland också mycket lyckosam, trots att han bara hade ett öga. Det kan man dock inte säga om hans vargjakt i ett längre perspektiv. Hans omvittnade envishet ledde både till svält och umbäranden som säkert skulle ha knäckt en person svagare i anden.
ISBN: 9789187360718 Förlag: Båtdokgruppen 200SEK (kan också köpas via : Litteraturmagazinet, Adlibris, Bokus
#samibibl #ajttebiblioteket #samernasbibliotek #samiskbibliotekstjenste

Bertil Marklund: Det milsvida skogsfolket : Skogssamernas samhälle i omvandling 1650-1800

Denna avhandling om skogssamerna behandlar förändringarna i deras samhälle 1650–1800. Bland allmänheten är skogssamerna inte lika kända som fjällsamerna. En del forskning om skogssamerna har genomförts men då i sammanhang där den fjällsamiska forskningsdelen legat i förgrunden. I avhandlingen påvisas att skogssamerna hade kontroll på utvecklingen av sina näringar: De var därmed aktörer på en social och samhällelig nivå i samebyn, Arvidsjaurbyn. Omkring år 1800 skulle denna ordning, på grund av statliga åtgärder, komma att försvagas.
Dáhta doktårbargguo lúvletjij bijrra sijttá tjielgastit syöbradahkan virduodiemiev 1650–1800 tjuöhtiejäbij gaskasne. Lúvletjij viessuomvyjjarh eäh almatjijste leäh aktta åhppásh guh váriegij vyjjarh. Múvtieme uhtsadiebmie leä gujt dahktuvvame valla dalluojge váriegij ienabe guh lúvletjij viessuome leä guövddielisne urrame.
PDF fulltext
Skrifter från Centrum för samisk forskning, ISSN 1651-5455 ; 23, Kulturens frontlinjer, ISSN 1402-8506 ; 58
ISBN: 978-91-7601-235-2
#samibibl #ajttebiblioteket #samernasbibliotek #samiskbibliotekstjenste

Svein Lund: Gull, gråstein og grums 1 -omstridde gruver

omstridde gruver Første bind i bokserien Gull, gråstein og grums som handler om gruvene og gruveplanene i Norge som har vært mest omstridt.
I dette bindet er starter med Kautokeino  på Finnmarksvidda med historien om kobber- og gullgruven i Biedjovággi. Vi følger den fra når reindriftssamer fant kobberholdige steiner, gjennom kortvarig drift og fram til kommunestyret i 2013 sa nei til å starte opp på nytt igjen. I Kvalsund ble det på begynnelsen av  1900-tallet startet opp en rekke koppergruver. Siden da har det vært drift i flere perioder og nå er den største kobbergruva i norsk historie planlagt hit. Planen har møtt motstand, både mot deponering av avgangen i Repparfjorden og fordi reindrifta vil bli ramma. Ellers er gruvedrift i  Sør-Varanger, Sokndal og Naustdal i Sogn og Fjordane temaer.
For alle gruvene har boka fokus på hvilke alternativ som finnes framover, og om det er mulig å drive gruver på mindre miljøskadelige måter. Nynorsk tekst.
ISBN: 978-82-7374-534-7. Davvi girji, 2015. 208 s. Heftet. 250.- (kan kjøpes gjennom haugenbok.no)