Långa perspektiv – samisk forskning & traditionell kunskap


Ett område som från samiskt håll har påtalats som särskilt angeläget för forskningen är den traditionella samiska kunskapen – Árbediehtu. Kunskapsförluster, ägande av traditionell kunskap, natursyn, internationella konventioner, terminologi, förvaltning, kunskapsöverföring, undervisning och samförvaltning är områden som behandlas i den föreliggande publikationen.
Den diskussion som föregår i de ledande dagstidningarna, de beslut som fattas vid domstolar och den bild allmänheten har av det samiska behäftas av en god portion okunskap och fördomar. Bara forskning, undervisning och samverkan kan råda bot på detta. Långa perspektiv – samisk forskning och traditionell kunskap innehåller fjorton artiklar skrivna av forskare från flera olika ämnesdiscipliner. Boken erbjuder mycket ny kunskap och ger goda prov på den mångfald som idag präglar forskning med samisk tematik. Redaktörer är Peter Sköld och Krister Stoor.
ISBN 978-91-7459-497-3. Umeå : Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2012. 257 s. 265:-

Vid foten av fjället – forskning om samernas historia och samhälle


Artiklarna i Vid foten av fjället berör två tematiska områden som är mycket angelägna för det samiska samhället. Det handlar om rättigheter och kunskapsöverföring. Idag tvingas rennäringen att ändra sin verksamhet i takt med att externa krafter i form av jord- och skogsbruk, gruvnäring, vind- och vattenkraft, vägbyggen, järnvägar, rovdjuroch turistverksamhet försvårar deras möjligheter att bedriva sitt värv.
Tre av texterna behandlar den historiska bakgrunden till dessa konflikter, svårigheterna att komma överens med Norge om beteslanden och Sveriges underlåtenhet att underteckna konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter. Ett av de viktigaste argumenten för väsentligheten av samisk forskning är att det saknas kunskap. Det gäller inte minst den breda allmänheten. Det finns två viktiga sammanhang att erbjuda en bättre och mer nyanserad kunskapom det samiska samhället. Det ena är skolan som genom sin undervisning har en unik möjlighet att på bred front förändra kunskapsläget, det andra är media. Två texter analyserar den bild av det samiska som ges i svenska läroböcker och av Sveriges Television. Redaktör är Peter Sköld.
ISBN 978-91-7459-498-0. Umeå : Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2012.  284 s.  275:-

Biekká fabmu – Wind Power (DVD)

biekkaEn dokumentarfilm om urfolksfestivalen Riddu Riđđus 20 årsjubileum lagd av Stein Bjørn.
Hva er det som gjør den sjøsamiske kulturfestivalen Riddu Riđđu i den lille bygda Manndalen i Nord-Troms til et internasjonalt kraftsenter med et stort nettverk blant verdens urfolk?
Vi følger avtroppende festivalleder Ragnhild Dalheim Eriksen på reisa mot jubileumsfestivalen i 2011. Den ble ikke helt som den engasjerte staben hadde tenkt seg. Etter noen dagers feiring i strålende sommervær, endres med ett festivalens karakter.
Tragedien i Oslo og på Utøya den 22. juli 2011, kaster lange skygger utover hele landet. Mørket drar seg inn over festivalplassen i Manndalen og tunge regnskyer driver inn fra havet.
Med: Ragnhild Dalheim Eriksen, Lene Hansen, Geir Tommy Pedersen, Henrik Olsen, Anita Lervoll, Kent Marthinsen og Kirsti Lervoll.
Norsk tale. Engelsk tekst.
Pomor, 2012. 1 DVD (52 min.) 150.- (kan kjøpes gjennom savedesign.no)

Anette Langås Larsen: "Fortellinger om læsing"

Larsen spør seg hvorfor bruker folk fremdeles blåsere når vi har et topp moderne helsevesen i Nord-Norge i denne mastergradsoppgaven avlagt ved Universitetet i Tromsø våren 2012.
En av hensiktene med denne studien er å synliggjøre og oppnå en dypere forståelse av folks bruk og erfaring med læsing i den nordnorske og samiske kulturen. Videre er det et fokus på skolemedisinske uforklarlige gode vendinger hvor helbreder er involvert. Jeg ønsker også å oppnå en dypere forståelse av hva som gjør at læsing fortsatt brukes av mange, til tross for dagens moderne, høyteknologiske helsevesen. Hva er det som gjør at tradisjonen lever videre fra generasjon til generasjon i moderne tid?
Tidligere studier har vist at helbredelse er mer utbredt i den samiske befolkningen enn i den øvrige. Jeg søkte derfor bevisst etter informanter fra områder med stor andel samisk befolkning, men kom ut med et resultat at informantene ikke la stor betydning i etnisitet i forhold til læsertradisjonen. Data er innhentet ved hjelp av kvalitativ studie med semistrukturerte intervjuer av seks informanter presentert som narrativer. Alle ble bedt om å fortelle om en hendelse hvor de hadde opplevd en god vending i et sykdomsforløp hvor de hadde brukt tradisjonell helbreder. Deres fortellinger har en sentral plass i intervjuene og analysen.
Fortellinger om læsing (gratis tilgang i Munin)
Institutt for helse- og omsorgsfag, Det helsevitenskapelige fakultet, Universitetet i Tromsø, 2012. 91 s.

Varanger a la carte

varanger a la carteBoka forteller om matkulturen i de tre kommunene Nesseby, Vadsø og Vardø. Området er preget av arktisk natur og av nærheten til ishavet. De enestående kvalitetsråvarene i Varanger, den eksotiske kulturen, havklimaet og den ville naturen i nord former en helhet som vanskelig kan sammenlignes med noe annet område i verden. Boka er illustrert med flotte fotografier tatt av Manne Stenros som også er redaktør. Alle matretter i boka er laget av lokale aktører.
Boka har parallelltekst på norsk, engelsk og nordsamisk.
ISBN: 978-952-5913-09-5. A la carte kirjat, 2012. 94 s. 399.- (kan kjøpes fra karabok.no)

Mánážii – Til barnet (CD)

manaziiÅ synge for babyen er viktig. Det setter barnet i sentrum og stimulerer den viktige dialogen mellom foreldre og barn. CD’en er en skattekiste med sanger og regler til barnets første leveår. Utgiverne håper sangene vil inspirere foreldre til å synge mer med barnet  og gjerne benyttes i barnehager og skoler for å stimulere til bruk av det samiske språket i hverdagen.
CD’en inneholder både kristne og verdslige sanger hentet fra både norsk og samisk kulturarv. Blant sangene som er oversatt til nordsamisk er «Lille Petter Edderkopp», «Vær meg nær, å Gud», «Klappe, klappe søte» og «Ro, ro til fiskeskjær».
Vokalister er Niko Välkeapää, Ann Mari Andersen, Sara Marit Gaup og Inger Karoline Gaup. Kautokeino kulturskoles sangkor er også med.
CD759. IKO-forlaget, 2012. 1 CD. 200.- (kan kjøpes fra karabok.no)