Š – 66/2012 (ungdomsmagasin)

Nytt nummer av det samiske ungdomsmagasinet Š har kommet ut. Magasinet har fått ny redaktør – Niels Ovllá Oskal Dunfjell. I magasinet finnes det nyheter om samiske kjendiser, motetips, bok og musikkanmeldelser i tillegg til artikler på nordsamisk, lulesamisk og sørsamisk.

I dette nummeret er det et portrett av den sørsamiske ungjenta Marja Helena Fjellheim Mortensen som drømmer om å leve som musiker og formidler av sørsamisk musikk og kultur. Her er også artikler om Kautokeinos jentefotball på Norway Cup, om lulesamisk uke i Tysfjord og om samisk kjendisverden med lister over samiske A, B og C-kjendiser.

Magasinet kommer ut med fem nummer i året og sendes gratis til alle ungdommer fra 8. klasse og oppover som har samiske språkfag i skolen.

ISSN 0804-5143. Iđut, 2012. 32 s. 40.-

Sámi Grand Prix 2012 (CD)

Sámi Grand Prix er en årlig samisk musikkkonkurranse som arrangeres av Samisk musikkfestival i Kautokeino i påska. Deltakerne er fra både Norge, Sverige og Finland. Konkurransen består av en sangdel og en joikedel. Vinneren av sangkonkurransen får konkurrere i Liet-Lávlut, som er en europeisk musikkkonkurranse for minoritetsspråk.

Sámi Grand Prix 2012 inneholder alle bidragene til konkurransen i 2012. Årets vinner av sangkonkurransen var Inger Karoline Gaup fra Kautokeino. Marit Kristine Hætta Sara vant joikekonkurransen.

Informasjon om artistene: Sámi Grand Prix i reprise (NRK Sápmi 04.04.2012)

Rieban CD-022. Rieban, 2012. 1 CD. 200.- (fra karabok.no eller kontakt berntmikkel@hotmail.com)

Siri Broch Johansen: Eatnanspáppastallan

Skuespill for barn og ungdom på nordsamisk.

Menneskene spiller ball med jordkloden. Solen og Gud misliker menneskenes grådighet. De spør huldra om hjelp, men huldra trenger selv hjelp fra det rett barnet for å kunne gjøre noe. Hvordan skal hun klare å finne det rette barnet blant alle de ødelagte barna? Mens huldra leter så lider jordklodens beboere under den ene katastrofen etter den andre.

Siri Broch Johansen fra Tana i Finnmark har tidligere gitt ut barneboka Sárá beaivegirji (Saras dagbok i norsk versjon).

Teáhter giehtačálus mánáide ja nuoraide. Vaikko maid mii olbmot barggašeimmet, de birge eatnanspábba. Muhto nagodat gal iežamet jávkadahttit, jus ain ovddos guvlui joatkit golaheames seamma olu go dál.

Olbmot leat spáppastallamin eatnanspáppain, eai viša eai ge adde heaitit. Beaivváš ja Ipmil heađástuvvaba go olbmot álo háliidit eambbo, eambbo, ja vel eambbo. Soai jearraba Ulddas veahki, muhto Ulda dárbbaša rievttes manas veahki. Muhto mo son galgá rievttes máná gávdnat buot daid billašuvvan čivggaid gaskkas? Ja dan botta go Ulda lea ohcamin, de gillájit eatnanspáppa ássit roassu roasu maŋis. Ja mo de?

ISBN: 978-82-8263-112-9. ČálliidLágádus, 2012. 53 s. 100.-

Tomas Cramér, Lilian Ryd: Tusen år i Lappmarken : juridik, skatter, handel och storpolitik

I dagens debatt sägs ofta att samer varit ett folk som aldrig haft papper och dokument på sin rätt. Det är precis tvärt om. I svenska arkiv finns sju sekel av skriftlig dokumentation om samiska rättigheter. Redan på 1300-talet var samerna så viktiga för staten att de beviljades jakträtt på samma nivå som adeln. Detta byggdes på med äganderätt till mark och vatten, låg skatt, skolor och frihet från krigstjänst.
Från 1602 hade samern egna ledamöter i riksdagen. Samerna satt under mer än 300 år som nämndemän i alla Lappmarkerns domstolar. Inget annat urfolk i världen har något liknande.
Med industrialismen på 1800-talet bröts allt detta ned. Rättssamhället upphörde att gälla i Lappmarken. Staten lät lagboken stå oöppnad när skogar, malm och vattenkraft skulle exploateras. I Tusen år i Lappmarken ges för första gången en överblick över hela förloppet genom seklerna fram till idag.

ISBN 978-91-86621-30-8. Ord&Visor Förlag, 2012. 234 s. SEK 263:-  (Kan kjøpes gjennom Bokus.com, cdon.no (199.-) eller adlibris.com (175.-))

Niko Valkeapää: ÄÄ (CD)

Sangeren og poeten Niko Valkeapää har gitt ut sitt andre album dette året. På sitt femte album leverer han fengende, utadvendt og eksperimentell samisk pop inspirert av musikk fra åttitallet. Referansene går til artister som Talk Talk, David Bowie og Japan. Med seg har han som vanlig musikeren og produsenten Georg Buljo som også har komponert musikken. De kaller musikksjangeren for Arctic Art Music. ÄÄ har fått gode kritikker i norsk presse.

Niko med ny CD (NRK Sápmi 15.08.12)

Anmeldelser:

Melankolsk synthpop (Carl Petter Opsahl, VG, 31.08.12)

Klar for litt artisk elektrorock? – Niko Valkeapää hyller 80-tallets synthmusikk (Øyvind Rønning, Dagbladet 07.09.12)

DPP 514. Duippit, 2012. 1 CD. 169.- (kan kjøpes fra cdon.no og platekompaniet.no)